1999 och i pocket 2002 "En bok för alla"

Spelar död är kanske den av mina böcker som blivit mest uppmärksammad. Den handlar om Kim och Tove, om Philip och Manny, om Pia-Maria med brösten och Criz och hennes schäfer Ronja. Och om utflykten på påsklovet som slutar med en katastrof.

Jag tror att frågorna jag vill ställa i boken är: Vem är ond och vem är god? Finns det ett alternativ till hämnd?

Det tog mig närmare två år att skriva boken. Och några månader till innan jag bestämde mig för att skicka den till förlaget.

Belönad med Augustpriset 1999 samt Nils Holgerson-plaketten 2000.

Nominerad till Prix Farniente I Belgien 2006.

1997 och i pocket 2001

Det här är nog min egen favorit bland mina ungdomsböcker.

Det är en långsam sommarbok om livet och vänskapen och kärleken. Den börjar på Söder i Stockholm och fortsätter i ett rött torp vid Vättern. Adam och Mary-Lou är femton år. Adam drömmer om att bli konstnär, han ritar av Mary-Lou. Hon har inga drömmar alls, påstår hon. Hon sitter i rullstol. När hon fyllde tolv år föll hon från ett högt bigarråträd. Adam misstänker att hon försökte begå självmord. Den här sommaren träffas de äntligen igen, utanför McDonalds på Götgatan i Stockholm. Adam bestämmer sig för att försöka ta reda på sanningen, och lösa Fallet Mary Lou.

Belönad med Die Silberne Feder (tyskt litteraturpris) 2001.

Nominerad till The Berhard Shaw-prize i England 2006.

1996 och i pocket 2001 "En bok för alla"

Jag hade svårt att komma på en titel på den här boken. Då sa Margareta, min fru, men det är klart att den ska heta Hoppet! Och jag gillar verkligen den titeln, för den är så dubbeltydig.

Boken utspelas i en liten stad vid Vättern. (Det är Vadstena men det sägs aldrig.) Robert och nyinflyttade Rita håller på med idrott. För Robert går det sådär, i alla fall i början. Han testar orientering och springer ner sig i hopplösa kärr. (Jag vet en del om sånt!) Rita är en av Sveriges mest lovande höjdhoppare. Hon tränar för ungdoms-SM. Vänskapen mellan Robert och Rita växer. Och mellan Robert och Ritas pappa, som är präst. Men Robert är med om en misshandel. Och Rita börjar misstänka att han bär på en fruktansvärd hemlighet.

Tillbaka överst

1995

Jag drömde i många år om att försöka skriva en riktigt bra fotbollsbok. En sån som både killar och tjejer gillar att läsa. Till slut kunde jag inte skjuta upp den längre. Jag började skriva om ett gäng killar och tjejer som inte platsar i nåt lag och som lirar i det halvhöga gräset utanför planerna. En av dem råkar få en snedträff och bollen välter ölen för Bävern, en f d fotbollsstjärna, som ligger och super i skogen intill. Han blir förbannad på dem. Försöker lära dem hur man skjuter. De bildar Bäverns Bollklubb...

Jag har ibland tänkt att jag skulle skriva mer om fotboll, för det är bland det härligaste jag vet. Men det har inte blivit så.

Belönad med Malmö FF:s Kulturpris, 1996.

1994

Det här är den sista av de fyra böckerna om Martin. Jag tror att han är ungefär 12 år. Han bor i Norrköping (men det står ingenstans). I den här boken är Martin på landet en mil utanför stan. I Snärtinge sommarby. Där träffar han helt nya polare av den mer lantliga typen. Plus en rätt sexig tjej med rött hår som heter Beatrix. De nya kompisarna påstår att hon visar musen om man bara vågar fråga henne. (Obs innehåller fotboll på Sveriges häftigaste plan: kohagen Lilla Ullevi!)

1993

Den här boken bygger på ett korn av verklighet. Tjacka kallas den nyinflyttade livsfarlige killen i Martins bostadsområde. Tjacka snittar sönder däcken på Martins nya mountainbike. Och Martin börjar gå långa omvägar till plugget för att inte möta Tjacka. Men en dag blir de plötsligt kompisar…och Tjacka visar sig vara någon helt annan än Martin trott.

När jag var i Martins ålder var jag rädd för en kille. Han kallades Tjocka, varför fattade jag aldrig. Och jag lärde aldrig känna honom. Men den här boken är till honom.



Tillbaka överst

1992

Det är rätt viktigt att man vågar vara den man är. Då är man nämligen en helt unik person. Martin skulle helst vilja spela i skollaget i fotboll. Men där platsar han inte. Istället blir han uttagen att spela teater i plugget. Han ska vara Romeo … och klassens snyggaste tjej ska spela Julia. Martin är tveksam till det men det visar sig till hans förvåning att han fungerar mycket bättre på scenen än på planen.

1990

När jag var ung köpte jag en glittrig elgitarr och bildade The Bootsmen tillsammans med några kompisar. Vi repade på mitt rum. Trummisen la tidningar på stolarna och slog på dem. Men jag kunde knappt spela på min nya gitarr. Det går inte mycket bättre för Martin när de bildar ett band i skolan. För att sätta lite fart på musiktimmarna, som Farry, Martins kompis, säger. Eftersom Martin har svårt att hålla takten skruvar han ner volymen på förstärkaren. Men det märker inte Pinnen, deras lärare. Han anmäler dem till en rockbandstävling…

1982

Det här är min debut… (Den gick väl inte till historien!)

Jag gillade att läsa Tvillingdeckarna och Femböckerna när jag var ung. Det var böcker i den stilen som fick mig att fatta hur härligt det är att läsa. Så jag tänkte att jag ville skriva nåt liknande: Sommarlovet har nyss börjat. Peta, Kotte, Åsa och Risto testar sin gamla flotte. Den funkar. I sommar ska de fiska! Men inte ett napp får de. Sjön är stendöd. Vad har hänt med Abborrgölen? Och vad är det för mystisk man som smyger omkring runt sjön?

Idag, 20 år senare, tycker jag nog att den här boken är rätt typisk för mig.


Tillbaka överst